God Jul och vinter med snötyngda granar. Köra på välkända men spåriga vägar. Pussla och stressa för att hinna med släkt och vänner. Ändå är det alltid något som saknas, någon som jag inte hinner träffa.
Jag hann krama om min sjuka pappa, och ge honom en skrynkligt inslagen julklapp. Han hade åldrats femton år sedan jag såg honom sist i somras.
Jag hann ligga i soffan och mula karra och blodapelsiner med finfamiljen också, och träffa Eriks syster som annars befinner sig långt upp i Norrland.
Jag hann med en akut loppisrunda med finfina fynd. En klänning, en skjorta och ett par glas för 70 kronor. Precis som jag vill ha det.
Jag hann gå ut och härja på juldagen och träffa nästan alla som går att träffa, för att sedan avsluta kvällen med att bestiga snöberg med Anton Blåbär och Erik mitt på stortorget. Bara för att det gick, och för att en blir så lång av att stå på ett berg.
Och jag hann fota äppelparken i Tunadal i vinterskrud, och minnas min barndoms alla vintrar med snöbollskrig, längdskidor och sparkturer. Vi körde galet fort, jag och Annelie, och vem vet hur en bromsar en spark?
Nästa år när vi kommer upp, vill jag åka spark.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar