Bröllopsmardröm #4

Skorna som Madde köpte åt mig i Malmö, kom med posten. Packade upp dem och såg att de var stickade. Tänkte "Hur fan ska jag kunna gå i de här? Vilken djävulskt dålig idé att sticka ett par skor!" Krängde på mig dem och vinglade på kullersten.

Shortie Valley

Vi sitter på 6:an mot Kortedala, ska snart byta vagn till 11:an eller 7:an. Där sitter också Thomas med sin hund Majsan. Han dricker direkt ur vintetran. Det är något som har gått sönder i hjärnan på honom, för han upprepar UPPREPAR "Jag växte upp i Kortedala. Jag växte upp i Kortedala. Jag växte upp i Kortedala. Jag växte upp i Kortedala. Jag växte upp i Kortedala. Jag växte upp i Kortedala.  JAG VÄXTE UPP I KORTEDALA!! Jag växte upp i Kortedala. Jag växte upp i Kortedala." Och hunden, Majsan, kryper ihop, stryker längs väggarna och gör sig så liten som möjligt. Han tittar på oss och säger "Jag har spelat fotboll en gång i tiden, jag är inte tokig!", och jag undrar vad som hände där emellan. Vad som gick fel. 
 Thomas försöker få kontakt med, som han uttrycker det, "den vita ______" mitt emot honom och frågar vart han kommer ifrån. Det visar sig vara Kanada. Som tur är han inte förstått vad den andre kallade honom. På knagglig engelska rabblar Thomas upp de städer i Kanada som han vet om, medan mannen försöker säga honom vilken stad han kommer ifrån, men det går inte riktigt fram. Till slut ger han upp och svarar "Yes, near..." på  alla städer som Thomas föreslår. 
 Vi försöker att inte se på honom, vill inte inbjuda till kontakt, för det är så svårt att prata med någon som inte är där och som tittar på en utan att se. Någon som är så trasig att den är en fara för sig själv och andra. Samtidigt är jag rädd att han ska resa sig upp och försvinna. Vad ska hända med honom? Vad ska hända med hunden? Hur lång tid har de kvar?
 Mannen som har suttit mitt emot honom, reser sig upp för att gå av. Mumlar "Jesus!" Thomas svarar  "Blanda inte in Jesus i det här! Blanda inte in Jesus i det här! Blanda inte in Jesus i det här! Blanda inte in Jesus i det här! BLANDA INTE IN JESUS I DET HÄR!!"

Möhippan (Ingen kommer att orka läsa det här men det är OK)

Bild skamlöst stulen av Räven

Förra helgen ringde det på dörren en tidig morgon. Erik öppnade och själv stod jag iförd endast morgonrock i köket. Någon med en strumpbyxa över huvudet tryckte på mig ett par hörlurar och Broder Daniels "Whirlwind" våldförde sig in i hjärnan. Pep "Men jag är ju naken!", så jag fick på mig något som skulle skyla kroppen. Långkalsonger, bland annat. Smått genomskinliga, fyi.
Efter att jag identifierat förövarna,  hamnade vi efter en del bilsnurrande utanför fina Swea Hof. Där fick jag dansa Bert-dansen för att sedan gå in och äta en sjukt god frukost med Emma, Matilda, Madde, Apan och Maria. Blev nästan tvungen att gå fram till Fredrik Lindström för att be om äktenskapliga råd, men han hann gå... Lite senare träffade jag fotbollstränaren som tränar Hyséns, och det var ju minst lika bra. Han gav mig tre gula rosor och rådet att inte gnälla. 
 Därefter åkte vi till Centralstationen. Mitt uppdrag var att hitta en brunett som jag skulle lära ut Bert-dansen till. Pekade hit och dit, men ingen dög- tills vi ramlade över Jonia som precis kommit med ett tåg från Stockholm, enkom för detta spektakel! Det blev syntax error i lillhjärnan och det kan ha kommit en tår eller flera, så glad blev jag. Sen lärde jag henne Bert-dansen.
 Vi hoppade in i bilen och jag fick ögonbindel på mig igen. Hamnade någonstans där det luktade strips (förlåt, pommes). Jag gissade att vi var på MAX, men det var fel. Fick tjuvkika på en gnuggistatuering (som för övrigt var ett återkommande tema, jag fick nya fortlöpande under hela dagen), som jag fått på handen, som föreställde en dykande filur i baddräkt och badmössa. Vi var på Vattenpalatset i Lerum! JA, jag älskar att bada! Det var köng. Jag fick snabbaste tiden i rutschkanan (viktigt). Fick även uppdraget att dyka efter presenter och fråga ett barn hur det känns att vara kär. Barnet visste inte, för hen hade aldrig varit kär. Antiklimax! Sen bubblade och bastade vi och höll på att falla i matkoma efter att ha intagit medhavd matsäck som var helt åt skogen god. Hembakat bröd, hummus, chokladbollar åh huvva! Kändes fint att hitta "riktiga" kläder i den smygpackade väskan och att få tvätta håret.
 Dagen var inte slut efter det, såklart, även om jag höll på att somna i bilen tillbaka in mot stan. Nästa stopp blev HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk). Där träffade vi Emmas syster Linnéa vars kille Emil går där. Han fick äran att försöka lära mig att dreja! Det var helt fantastiskt roligt och frustrerande samtidigt. Lerhögen levde sitt eget lilla liv, men till slut fick jag det att likna något som en eventuellt skulle kunna dricka något ur...
 Och sen; in i bilen, snurra runt, hamna utanför Kontiki vid Slottskogen. Där väntade Pollan och Jocke vid ett bord för nio. Åt så ohemult god mat och hade så strålande kul så det känns som att jag har drömt! Stort tack, speciellt till Madde, Jonia och Emma som rest från Stockholm och Malmö. Jag kommer aldrig att glömma detta så länge jag lever.

28

28 år för några dagar sen. Jag blev firad som (av) en gud.

Men nu så

Idag har jag lite söndagsångest.