måndag 19 november 2012

När tiden fryser

Dagboksanteckning från den 20 november 2009:

Precis när jag sa till kunden i telefonen "tusen tack, hejdå!" så kommer mamma in genom dörren på jobbet och säger "älskling, du får nog gå hem", och jag tänker direkt att nu har mormor dött. Hon har nämligen varit på väg med det i två veckor nu.
Men det var inte mormor.
Och jag tog tag i mammas axlar och kände mig yr och frågade "är det pappa, har han börjat dricka igen?", efter 1 år som nykter. Jag såg framför mig hur nån har fått skjutsa upp honom på tillnyktringsenheten som så många gånger förut, och jag kände att jag blev så trött i kroppen.
Men det var inte pappa.
"Micke dog inatt." Så sa hon.
Jag känner ingen annan Micke, men ändå blev jag tvungen att fråga om hon verkligen menade min bror.
Och det var min bror.

Min bror är död. Jag har inte längre någon bror.

 Idag är det tre år sedan som han dog. Det är så konstigt, för varför ska den här dagen göra mer ont än gårdagen eller morgondagen? Men ont gör det. Han är borta igår idag imorgon och det kan inget i världen ändra på.
 Micke, jag saknar dig älskade djävla klantbrorsa!


2 kommentarer: