Sen några veckor tillbaka bor jag i Göteborg. Jag bytte en kust mot en annan. "Varför?" Det finns många och ingen anledning. Ibland känner man att det domnar i benen och att man måste resa sig upp och skaka liv i kroppen, och så börjar man gå utan att veta vart man ska. Bara för att det behövs och känns bra, helt enkelt. Och då kan man hamna framför kylen med en macka i handen, på en promenad med två nyfikna bulldoggar, kanske på en buss på väg någonstans, eller så hamnar man i en helt annan stad. Till exempel Göteborg.
Hej K! Hittade din fina blogg efter att ha suttit och drömt mig tillbaka till min barndoms vårar och googlat "Tunadal". Det ÄR världens finaste plats att växa upp på, inga tvivel om den saken. Kändes så nostalgiskt och varmt om hjärtat att se skymningsbilden på Äppelparken. Tack för den återblicken!
SvaraRaderaVad härligt att du hittade hit Johanna! Jag ska faktiskt hälsa på i Sundsvall i slutet av april. Du kanske kommer ihåg vad stor majbrasan brukade vara? Jag ska kolla om den fortfarande håller måttet.
RaderaOh yes, majbrasor av den magnituden glömmer man inte. Vi brukar fortfarande ta en sväng förbi där varje sista april, men det blir inte riktigt som när jag var åtta. Vet inte om det beror på avsaknaden av lotteri och kokt korv, brasans storlek eller möjligen min egen. Men härligt är det att komma dit. Vi kanske ses då!
SvaraRadera