Våren? Är det du?

Sista dagen av februari, och det firar vi med sol och plusisar!! JATACK!

Idag hörde jag att en kollega sa till ett barn "att en aldrig någonsin får skratta åt någon som gör illa sig", och så tänkte jag på när jag var liten och pappa och jag låg i varsin ände av tvsoffan och tjöt av skratt till Janne Loffe Carlsson och "Låt kameran gå". Fina tider kan jag lova! Kan fortfarande skratta så att jag gråter till American funniest home videos, trots lökig programledare och uråldrig tvstudio-design. OBS! Folk får bara slå sig lite lagom mycket, så att det fortfarande ligger på en trevlig nivå. Inget blod, brutna ben eller utslagna tänder, tack. Jag är inte helt förstörd.

Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter

Ungarna har skrikit hål i huvudet på mig idag, och i öronen har det ringt en ton som inte velat avta. Jag tänkte på vagnen hem att "nu är ni välkommen att sno allt jag äger och har, jag kommer att somna like a stock och inte vakna om ni rycker min väska, och i nuläget kan jag inte bry mig mindre heller."
 Ingen tog väskan som tur var.
 Däremot slutade kortet att funka när jag var på Lidl, och jag missade plusbussen hem för att jag fick traggla i kassan. Fick gå hem med min purjolök och dubbelköpta buljongtärningar (det visade sig att jag redan hade hemma), med skoskav och tröttmössan på. Så kan det gå till på en sketen tisdag.

 Bara typ 34 dagar kvar till sommartid. Kan hända att jag längtar.


 

Stockholm, stad i världen

Jag tog tåget en dag, för det var dags. Det var år och evighet sedan jag var i Stockholm senast, så lagom till Gubbhen-klubb och två-månaders-bebis-jubileum åkte jag och Matilda upp. Förutom att hänga på klubb med järngänget, har jag lekt kalas med en trotsig treåring, klappat på sammetslent bebishuvud och kramat mina systrar ordentligt. Djävulskt värt.

K säger hej!

Vi har en inneboende hos oss, och det är därför som jag inte har skrivit på länge. Livet blir så artigt inrutat när du är fullt upptagen med att ge sken av att vara ordentlig. Det är slut med att äta gröt direkt ur kastrullen, bygga disktorn och slötitta på svtplay. Ibland sticker jag ut och springer eller går och lägger mig tidigt (läs: rimlig tid) för att få vara lite ensam, tid som jag annars förmodligen skulle ha spenderat framför datorn... Men det går bra! Eric heter han, för enkelhetens skull, och är en barndomskompis till Erik. Han flyttar in i sin lägenhet i mars, och bor alltså hos oss till dess. Han stryker alla sina kläder och lagar jättegod mat. Jag kanske kan lära mig något?

14 år igen

När jag var 14 år gick jag en gång till en drop in-frisör i Birsta köpcentrum och bad dem kapa av mitt halvlånga hår, för jag ville ha en lika frän frisyr som Robyn. Frisören klippte och jag var förväntansfull. Tills människan började föna och rulla upp håret så att jag fick en klassisk tantfrisyr. Då höll jag på att börja gråta för jag kände mig så fruktansvärt ful och fel, och förbannade mig själv för att jag var helt oförmögen till att berätta hur jag ville ha det. Jag trodde även att alla människor som såg mig gå från frisören, förstod att "där går minsann ett enda stort misstag! Sådär skulle det ju inte bli, det ser ju vem som helst!"

Det har länge varit mitt värsta frisörbesök- tills nu.

 Eftersom att jag försöker klippa mig var tredje månad trots att jag inte är så stadd i kassan, så brukar jag gå till Göteborgs frisörskola. Det kostar 100 spänn och det är ju billigt och det gillar ju jag. Tidigare har det varit jättebra- trevligt och kompetent, men idag blev det bara fel allting. De hade skrivit fel tid så jag fick någon som blev tvungen att hoppa in och som helt tydligt inte hade lust att klippa något mer hår idag. Människan drog och slet i mitt hår tills jag sa aj, kammade både hårbottnen och öronen röda, skrattade åt mig när jag sa att jag bara ville klippa ca en centimeter; "det är inte precis jämnt här bak, du vet det va? Jag skulle vilja ta enochenHALV!" (MEN JÖ DÄ RA!!), och toppade det hela med att våldskamma håret så det sprakade medan hen suckade och pustade. När jag försökte klia mig i ansiktet fick jag svartögat i spegeln och jag förstod att jag gjorde bäst i att sitta still. Knappt ett ord yttrades på tjugo minuter. Jag visste inte om jag skulle börja skratta eller gråta, kanske en blandning av båda för det blev så oerhört konstig stämning. När jag skulle betala för skiten så kostade det plötsligt 150 kronor på grund av oklart, men när jag hänvisade till hemsidan så fick jag rätt. När jag sedan stod ute i hallen för att klä på mig ytterkläderna, hörde jag den ena insinuera till sin kollega att jag kom dit 16.00 fast att jag hade tid 17.00 för att räva åt mig en tidigare klipptid, och den andres svar var: "ja, hon verkade konstig." Minen sedan när de förstod att jag var kvar och hört vad de sa! Jag förklarade att jag uttryckligen just frågat efter klockan 16.00 så att jag skulle hinna åka direkt från jobbet, men det var som att prata med en vägg.
 Jamen, hur blev håret då? Jomen, det blev bra! Även om det inte var helt smärtfritt.

Månadens...

...mest efterlängtade: tvspels-kväll med storprojektorn! Mario och Yoshi på helvägg, jotackdu!
...skämskudde: p3göld.
...moraliska dilemma: åka ut till ICA Maxi för att köpa billiga, småfula men varma vinterskor, som visade sig kosta 599 pistoler. Börja grina lite med snålhjärtat värkandes i kroppen "för mamma köpte ju för 250-nånting hemma i Sundsvall!" men sen bestämma sig för att köpa dem ändå. Välja ett par utan prislappar, komma till kassan och eventuellt svara "Näe, det vet jag nog inte" på frågan "Vet du vad de här kostade?", och sedan ev-en-tu-ellt svara "Ja, det låter bekant" när kassapersonalen frågade "199 kronor, kan det vara så?" och sedan nästan springa ut ur affären. Jublandes.
...ett steg i rätt riktning: sälja släktguldet och fixa vigselringar.
...lättnad: får jobba jobbet ända fram till sommaren, den ljuva sommaren. 
...kulturdos: Röhsska museet med Poeten. 
...dum i huvve: låsa ut sig. Mitt i svarta natten. Bli tvungen att ta vagnen med två smågrisar in till Eriks jobb och sitta i peronalrummet och bara hata.
 ...loppisfynd: tre Koka Brun-tekoppar för 10 spänn, och en rödrutig Fjällräven-skjorta för 15 dito, hos kaffetanterna på innergården.
 ...naturupplevelse: att det blev vinter. På rikt, med minusgrader och snö och sådär. (fast nu räcker det, tack.)